Bryggerinäringen på orten, tidigt 1900-tal

Det har funnits en del olika leverantörer av maltdrycker i Nynäshamn med omnejd under 1900 talet. Vattenfabriken Fyr, H Andréns Ångbryggeri sedermera Nynäshamns Ångbryggeri samt Ösmo Bryggeri är namn som vi har sprungit på i vårt arbete med att kartlägga bryggerinäringen på orten.

Vattenfabriken Fyr framställde endast vatten och lemonad men tappade om öl från Gustaf Piehls och Grönwalls bryggerier i Stockholm. Detta öl levererades i fem hundra liters träfat som sedan tappades på butelj i Fyrs lokaler vid Saluhallen, där nu Svandammsskolan ligger. Tappning skedde även vid nederlaget som låg på Centralgatan 24.

Ösmo Bryggeri framställde endast svagdricka och bryggde aldrig någon öl. Det har varit väldigt svårt att få fram uppgifter om detta bryggeri men vi vet att det var en bryggare från Grängesberg vid namn Thorsell som tog över verksamheten i Älgviken 1926. Bryggeriet levde kvar så länge som till slutet av fyrtiotalet, kanske längre ändå utan att lämna några nämnvärda spår efter sig.

H Andréns Ångbryggeri, beläget vid Bryggargatan 7, startade sin verksamhet 1912 och producerade svagdricka, vatten samt lemonad till att börja med. Senare ändrades namnet till Nynäshamns Ångbryggeri
och pilsner av klass II framställdes.                         Nynäshamns Ångbryggeri, Bryggargatan 7.
1926 köptes bryggeriet upp av Gustaf Piehls
bryggerier på grund av dåtidens regler att man var tvungen att ha ett bryggeri etablerat på den ort där man försålde sin öl. I praktiken fungerade det dock endast som ett nederlag för stockholmsbryggeriet. 1929 lades öltillverkningen ner och endast så kallad försvarsbryggning skedde, dvs man bryggde en gång om året för att visa att utrustningen var intakt.

Nynäshamns Ångbryggeri, modern tid

I slutet på 1980-talet är svenskt öl i allt väsentligt det samma som en stor stark. Öldrickare får helt enkelt hålla till godo med en vattnig lager vid bardisken. Det är i denna kärva mylla som fröet till Nynäshamns Ångbryggeri börjar gro.

Hösten 1988 startar vi tillsammans med ett gäng kompisar en förening för att träffas, äta middag och prova öl. Initiativet växer dock snabbt till mer än återkommande ölprovningar. Redan efter ett drygt år börjar föreningen, Hagges Bärsklubb, arrangera årliga utflykter till bryggerier runt om Europa. Under dessa resor upptäcker vi ett universum av öl. Utanför Sveriges gränser finns en levande dryckeskultur med allt från brittiska ale till belgiska klosteröl, alla betydligt smakrikare än den svenska lagern.

En bit in på 1990-talet inser vi att Hagges Bärsklubb behöver en permanent lokal för medlemmarna. Vi får tag på en tämligen ogästvänlig gammal lagerbyggnad som vi totalrenoverar och förvandlar till en riktig medlemspub med bardisk och en väl tilltagen rad med kranar för fatöl.

En omedelbar succé. Från starten 1993 och en bit in på 2000-talet är Hagges i det närmaste en institution för Nynäshamnsbor. Det är i dessa lokaler som vi tar nästa steg mot ett eget bryggeri.

Efter en hembryggarkurs i Stockholm i slutet av 1994 börjar saker och ting hända. Tillbaka i Nynäshamn lånar vi ett bryggverk av ett par vänner och sätter igång och brygger öl i pubens kök. Följande vår, efter några lyckade bryggningar, börjar idén om att starta eget ta form.

Senare samma år undersöker vi möjligheten att starta en humleodling i Nynäshamn. Som en del i projektet besöker två av oss ett gårdsbryggeri. Det är efter detta besök som vi inser att vi faktiskt har tillräckligt med kunnande för att starta vårt eget bryggeri. Planerna på en humleodling läggs på is. I stället startar vi en intresseförening. Målet är att sondera terrängen för ett lokalt bryggeri.

I början av 1900-talet hade det funnits ett bryggeri på orten som under en kort tid producerade pilsner. Eftersom vi vill skapa ett lokalt bryggeri för en lokal marknad faller det sig naturligt för oss att knyta an till denna period. Därför återanvänder vi deras namn: Nynäshamns Ångbryggeri. På samma sätt är vi redan från starten överens om att våra öl ska ha lokala namn. Ända sedan dess har vi döpt varje ny produkt efter en plats i skärgården: Bedarö Bitter, Landsort Lager, Pickla Pils, Sotholmen Stout och så vidare.

Vår första lokal är ett rivningskontrakt på Lövlundsvägen 4 i centrala Nynäshamn. Kommunen tvekar inledningsvis. Men när en kommunpolitiker slår näven i bordet och säger: ”Klart grabbarna ska ha ett bryggeri!” står den första dörren på vid gavel. Inne i fastigheten bygger vi ett helt nytt bryggeri från grunden. Men i detta läge består utrustningen i huvudsak en uppsjö speciallösningar som vi tillverkar själva. Mikrobryggerier är helt enkelt ovanliga vid denna tid och vi hittar helt enkelt inga paketlösningar för våra behov på marknaden.

Efter ett drygt år av förberedelser kommer produktionen igång på våren 1997. Vår första kommersiella öl, Bedarö Bitter, har premiär samma sommar under hamnfesten i Nynäshamn. Ett öl som sedermera inte bara har vunnit många kännares hjärtan och rader av priser utan också har blivit Ångbryggeriets flaggskepp.

Under de kommande åren deltar vi flitigt på Stockholm Beer Festival. Uppmärksamheten vi får på festivalen ger effekt. Ryktet om våra välbalanserade och smakrika brygder sprids via mun till mun-metoden över hela landet och plötsligt står vi inför ett delikat problem. Efterfrågan växer snabbare än vår kapacitet och vi blir helt enkelt tvungna att ransonera ölen för att alla kunder ska få sin beskärda del.

År 2000 får vi på Nynäshamns Ångbryggeri celebert besök. Michael Jackson, alias the Beerhunter – en legendar i branschen – besöker bryggeriet och ger vår öl genomgående höga betyg. Något som lokaltidningen Nynäshamns-Posten rapporterar om. Michael Jackson – som gick bort 2007 – är en av alla dem som får upp ögonen för våra brygder under Stockholm Beer Festival. För vår del är besöket inte bara ett kvitto på att vi är på rätt väg, utan även en stor ära eftersom hans böcker och tv-serier om öl har varit en viktig inspirationskälla för oss.

Vår verksamhet är i allt väsentligt oerhört småskalig de första tio åren. Det första större genombrottet kommer dock 2002. Det året vinner vi guld med Bedarö Bitter på Stockholm Beer Festival. Plötsligt börjar en bredare publik få upp ögonen för oss. Folk hemma i Nynäshamn börjar fråga efter en ”guldöl”. Men det dröjer ytterligare några år innan vi kan växla in denna framgång i rejält ökad försäljning. Hitintills har vi bara levererat fat. Men vi behöver flasköl för att kunna slå oss in i Systembolagets sortiment.

2003 börjar vi tappa vår öl på flaska. Allt sker för hand och är oerhört slitsamt. Vi springer i skytteltrafik över bryggeriets gårdsplanen i regn och snö med tombackar, fyller, kapsylerar och etiketterar manuellt innan vi packar ner flaskorna i kartong. Tre år och 120 000 flaskor senare får vi äntligen betalt för vår arbetsinsats. Inom loppet av 2006 surfar både Bedarö Bitter och Landsort Lager in i Systembolagets fasta sortiment på en våg av efterfrågan från ölälskare över hela landet. Något som är högst ovanligt.

Samma år, 2006, flyttar vi in i våra nuvarande lokaler på granntomten och börjar brygga öl. Men vid det laget har vi redan slitit i flera år med att bygga om fastigheten. Lokalerna är nämligen inte anpassade för ölproduktion utan för eldistribution.

Dagtid brygger vi öl, kvällar och helger spenderar vi i Nynäshamns gamla elverk med att riva ut plåtskåp, bila bort betong och mura upp nya väggar. Efter hand lämnar över tjugo containrar och tre lastbilar fyllda med enorma mängder skrot det gamla ställverket. När väl Lützendimman av byggdamm lägger sig är vi stolta ägare till ett nytt bryggeri.

Tidigare har vi byggt vår egen bryggutrustning, men väl på plats i de nya lokalerna bestämmer vi oss för att köpa ett bryggverk från USA. Men en sak består alltjämt: Den manuella flaskfyllaren. Vi påbörjar jakten efter en automatiserad ersättare till denna ”psykologiska mördare” som frestar på såväl kropp och själ. 2009 gör vi till slut den nödvändiga investeringen. På bottenvåningen i bryggeriet rasslar numera flaskorna fram i en tappmaskin som varken klagar eller lider. Flaskfyllning inte längre någon flaskhals.

Även om det har skett en del rockader sedan starten 1997 är alla vi fyra som grundade Nynäshamns Ångbryggeri kvar i verksamheten. Bryggeriet har växt kraftigt sedan flytten och vi har mer än fördubblat vår personalstyrka. Nu är vi inte längre en grupp entusiaster med en dröm, utan ett etablerat företag. Men samtidigt har vi kvar våra rötter i Nynäshamn och vår kärlek till öl.

Trots en fortsatt kraftig efterfrågan på klassiker som Bedarö Bitter och Landsort Lager vilar vi inte på lagrarna. I stället arbetar vi ständigt med att utveckla vårt sortiment – exempelvis med specialprodukter som Valsvikens Vinterporter – utan att ängsligt följa de senaste trenderna. Omsorg och experimentlusta är alltjämt det som driver bryggeriet framåt. Förvänta det oväntade.